Ta seden dit du kommer..?

Jag har blivit tillfrågad att följa med till min fästmans hemland. Jag har fått förklarat för mig att det är 25-30 grader varmt, nice. Men det som inte är så nice är att jag inte får bära linne för att jag är kvinna. Jag måste alltså gå runt och svättas som en gris för jag är kvinna och därför måste skyla min kropp för att inte locka till mig mäns blickar. Är detta okej? Ta seden dit man kommer.. Ska jag då åka och ta seden dit jag kommer när de kommer hit med sina kulturer och inte anpassar sig efter vår kultur? Gud har inte gett mig min kropp för att jag ska skyla den. Är det mitt fel att män inte kan hålla sina fula blickar i styr? Är det så jag ska uppfostra min dotter att kvinnans kropp är syndig och därför måste skylas. Skulle inte tro det!

Bahamas

Jag drömmer om palmer, värme, sol och bröllop, och har nu slått ihop denna tanke till ett ända stort mål. Jag och min fästman sparar nu pengar till att gifta oss utomlands. Närmare bestämt BAHAMAS. Jag har sätt och hört så mycket gott om de karibiska ö världen. Min tanke med ett bröllop är att man ska lägga varenda krona på sig själva och kärleken. Nu för tiden när folk gifter sig är det precis som att de tävlar med varann. Den som lagt ut mest pengar och bjudit på den mest exklusiva champangen den tar hem segern. Min dröm är att stå i soluppgången på en strand med min familj, och att inför min Gud lova min man kärlek, support och trohet tills den dagen döden skiljer oss åt. Och sen någon vecka efter hemkomst från Bahams kan man ju ha en middag och visa det man har varit med om i paradiset för nära och kära. Jag längtar faktiskt en smula! Men dock så väntar jag också på att min fästman ska gå ner på knä och fria (vilket aldrig har hänt). Ända sen jag var en liten flicka så har jag drömt om att min blivande man ska gå ner på knä och fråga om min hand. Att gifta sig utan detta händelse kommer inte att hända. Jag strider för mitt romantiska frier. Jag vill inte bara skita i det för att min fästman är den minst romantiska killen i Sverige. För jag vet att då kommer jag besviket fortsätta och sen bli depprimerad över min önskan som aldig gick i uppfyllelse för att jag själv ej stod på mig och stred för min sak.